Kom ett vykort med posten häromdagen. Från Mamma, det stod.
En Dotter
Ett barn är ett mirakel
väl värt att vänta på.
Det största och det bästa
en mor och far kan få.
En dotter kan förtjusa
från början med sin charm.
Och gärna blir hon buren
av någon villig arm.
Men snart hon börjar tröttna
på att bara vara rar.
Och livet har så mycket
som lockar och som drar.
Den tiden går så fort
från liten tjej till stor.
Dock är hon alltid älskad
långt mera än hon tror.
Min mamma har en förmåga att veta när jag behöver höra något fint, hon har en förmåga att ringa när jag verkligen behöver prata. Hon ställer upp, hon fixar och hon grejar. Hon e helt enkelt bäst. Och jag saknar henne, för det kan jag tala om för er, att det är inte lätt att ha sin mamma 40 mil bort. Speciellt inte när man har varit van vid att träffa henne varje dag, har kunnat storma in hos henne mitt i natten eller när som man kännt för det eller behövt det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar